Tillbaka till listan

Myter och enkla sanningar om lönegapet mellan könen

Myter och enkla sanningar om lönegapet mellan könen

I den här artikeln kommer vi att ta itu med många av dessa myter kring könslöneskillnader och presentera viktiga fakta om lönegapet mellan könen, vilka du bör känna till.

Löneklyftan mellan könen är något som drabbar kvinnor över hela världen. Länder som Island leder ligan, när det gäller att överbrygga löneklyftan mellan könen, men på en global nivå finns det fortfarande gott om utrymme för förbättringar.

 

2015 rapporterade FN  att det skulle ta 70 år att helt stänga löneklyftan mellan könen i nuvarande takt. Ta exempelvis USA: från 1985–1994 slutade gapet på 8,1 %. Mellan 1995–2004 var det 4,9% och under perioden 2005–2014 har det gått hela vägen ner till 1,5%.

 

Institute for Women's Policy Research uppskattar att utifrån den nuvarande förändringstakten kommer löneklyftan mellan könen i USA inte att stängas förrän 2058. Detta innebär att en hel generation kvinnor kommer att förlora en massa pengar. Trots den rådande statistiken, vilken anger annat, finns det fortfarande många som säger att löneklyftan mellan könen är en myt, eller att det enbart är kvinnornas ansvar att göra förbättringar. 

 

I den här artikeln kommer vi att ta itu med många av dessa myter kring könslöneskillnader och presentera viktiga fakta om lönegapet mellan könen, vilka du bör känna till. Du får också lära dig hur organisationer kan implementera verktyg för att säkerställa lika lön för lika arbete för alla anställda.

Uppdatering: Vad betyder lönegapet mellan könen?

 

Löneklyftan mellan könen är skillnaden i medianlönen mellan män och kvinnor. Vanligast är att den beräknar medianvärdet av årlig lön för kvinnor som arbetar heltid året runt jämfört med män som arbetar heltid i liknande positioner.

 

Vissa beräkningar av löneklyftan mellan könen kan inkludera ytterligare faktorer, till exempel kan vecko- eller timlöner, bonusar, tjänstgöringstid och arbetsansvar beaktas.

Varför finns det en löneskillnad mellan könen?

 

För att förstå varför löneklyftan mellan könen existerar måste vi ta ett steg tillbaka i tiden för att förstå sammanhanget. Enligt Emma Griffin, historieprofessor vid University of East Anglia, pekar på det historiska perspektivet, att lönen är kopplad till mycket djupare frågor om betalt och oavlönat arbete.

 

I århundraden var det sociala "seder och traditioner som avgjorde" vilken typ av arbete som hörde hemma till den manliga respektive till den kvinnliga sfären.

 

Faktum är att löneklyftan mellan könen kan spåras hela vägen tillbaka till antikens Egypten, där Papyrusrullar från perioden avslöjar vad som ansågs mäns kontra kvinnors uppgifter inom arbetsfördelningen. Dessa skrifter visar också mycket lägre lön för kvinnor.

 

En snabbspolning fram till den viktorianska eran i England. Griffin säger vidare att "enligt Viktorianerna, var kvinnor `naturligt` inriktade mot moderskap och hem, medan män var naturligt `avsedda att styra, erövra och arbeta. Och låga kvinnliga löner var inte bara ett uttryck för denna världsbild, de hjälpte också till att skapa den. "

 

Under den industriella revolutionen, när löftet om lukrativa löner drog fler kvinnor till fabrikerna, fick de fortfarande mycket mindre betalt än män, vilket dessutom säkerställde att många antingen vände tillbaka eller stannade hemma för att ta hand om hushållssysslorna.

 

Griffin konstaterar: "vi stöter på många olika förklaringar till den pågående löneklyftan mellan kvinnor och män. De tar karriärpauser av familjeskäl; deras arbeten är för lågutbildade; de arbetar i vårdande yrken; de är underrepresenterade inom naturvetenskap och teknik. Men dessa ofta citerade förklaringar förutsätter att lönen fastställs enligt värdet av det arbete som utförts på ett enkelt och linjärt sätt."

 

Genom historien har kvinnor lagligt och socialt anvisats att utföra obetalda arbeten, vilka fortfarande idag förblir underskattade.

 

Den enkla sanningen om löneklyftan mellan könen är att det inte är något nytt. Det är en fråga som har permanentats i århundraden. Det kräver inte bara förändring i rättspolitiken och yrkesval för att överbrygga klyftan, utan också en revidering av sociala konstruktioner och ideologi mot kvinnor och värdet av deras arbete.

Varför spelar löneklyftan mellan könen roll?

 

Löneklyftan mellan könen har en allvarlig ekonomisk inverkan på kvinnor och deras hushåll. En analys utförd av Institute for Women's Policy Research fastställde att i USA, om lika lön uppnåddes i morgon, så skulle:     

 

  • 65,9% (nästan två tredjedelar) av arbetande ensamstående mödrar få en löneökning
  • Fattigdomsgraden för alla arbetande kvinnor halveras (8% till 3,8%)
  • Fattigdomsfrekvensen för ensamstående kvinnor sjunka från 10,8% till 4,4%
  • 25 800 000 barn gynnas av deras mödrars löneförhöjning
  • Den amerikanska ekonomin skulle uppleva en $512 600 000 000-dollarökning av den totala inkomsten

 

Dessutom, här några fler fakta om löneskillnader mellan könen:

 

 

Löneklyftan mellan könen spelar roll, eftersom den bidrar till att människor som lever under fattigdomsgränsen, berövas barn och familjer värdefulla inkomster och ger kvinnor mycket mindre pengar att leva på både före och efter pensioneringen (detta blir en än större fråga när vi betänker att kvinnor normalt lever längre än män). Kvinnor äger också en större del 

av skuldbördan för studielån. i USA, vilket innebär att de har mindre pengar att investera och/eller spara för pensionering.

 

När allt kommer omkring är lönegapet avgörande, eftersom det visar var samhällets makt finns. När kvinnor tjänar mindre, äger de mindre makt och står utanför de beslutande nivåerna i samhället.

 

Nu när vi har några grundläggande fakta kring lönegapet mellan könen, låt oss titta på de vanligaste myterna om lönegapet.

 

Avslöjade myter om könslöneskillnader

 

Här är några av de största myterna kring löneskillnader mellan män och kvinnor.

 

Myt #1: kvinnor har inte nog självförtroende för att förhandla om sina löner

 

Kvinnor förhandlar ofta mindre om lön och begär mindre höjning än sina manliga motsvarigheter, eftersom de upplever negativa resultat när de gör det. Flera studier har undersökt denna fråga och funnit att den "sociala kostnaden" för att förhandla om lön är större för kvinnor än för män. I de fall då kvinnor försökte förhandla, bestraffades de ofta för just detta. Hon betraktas som besvärlig, medan han är drivande.

 

Som berördes i tidigare avsnitt är de negativa utsikterna för kvinnor som förhandlar om lön kontra män en problematisk kulturell norm, som måste förändras innan kvinnor kan behandlas lika i löneförhandlingar.

Myt #2: kvinnor tar ut mer föräldraledighet därför förlorar de erfarenhet på lång sikt och tjänar mindre.

 

Denna myt är faktiskt delvis sann, som vi kommer att visa. Många kritiker av lönegapet mellan könen, som erkänner att löneklyftan mellan könen existerar, säger faktiskt också att det beror på det oundvikliga faktum att kvinnor tar karriärpauser för att dels vara föräldralediga dels arbeta deltid. Och i själva verket är detta sant.

 

ONS data (Office for National Statistics, England) visar att löneklyftan mellan könen är relativt låg för heltidsanställda mellan 18 och 39 år. Emellertid vid 40 års ålder vidgas könslönegapet och toppar vid 50 till 59 år. När både hel-och deltidsanställda tas i beaktande ökar lönegapet så tidigt som vid 30 år (en del av de viktigaste barnafödande åren). På samma sätt, i Danmark, står de fertila åldrarna för upp till 80 procent av löneklyftan mellan könen.

 

Men "moderskapets lönegap" är mer komplicerat än förlorad tid och erfarenhet. Här är några av de frågorna kring denna teori:

 

 

Även om lönegapet på grund av moderskap står för en stor del av den totala löneklyftan mellan könen, har data visat att löneklyftan mellan könen kvarstår oavsett om moderskapet är en del av ekvationen eller ej. Detta är ett resultat som kan relateras till sociala normer där kvinnor förväntas vara de viktigaste vårdnadshavarna av barn (och därför uppfattas som mindre engagerade i arbetet) medan män förväntas vara de viktigaste pålitliga familjeförsörjarna (och därför engagerade i sitt arbete).  

 

Myt #3: kvinnor väljer rutinmässigt lägre betalda karriärer än män

 

Detta är en annan myt som innehåller en viss sanning. Idag är kvinnor lika utbildade (om inte mer) än sina manliga motsvarigheter, men ändå tjänar de fortfarande mindre.

 

Det är sant att fler kvinnor än män i de flesta länder tenderar att välja vårdrelaterade yrken. Till exempel är flest sjuksköterskor kvinnor och flest ingenjörer är män. Men varför? Mest forskning pekar på könsstereotyper som lärs in av både män och kvinnor från ung ålder.  Dessutom kommer män och kvinnor sannolikt att gå dit där de kommer att känna störst "sociala tillhörighet." Till exempel, om ett ingenjörsprogram vid ett universitet är nästan helmanligt, kan det påverka kvinnans beslut om att vara en del av det programmet. Trots allt          har arbeten varit könsrelaterade genom historien och kulturella normer kan vara svåra och ta tid att ändra.      

 

Många hävdar att om fler kvinnor helt enkelt gick in i STEM-roller (STEM =science, technology, engineering, mathematics) då skulle lönegapet minska. Men i själva verket   avslöjade en undersökning av New Scientist att kvinnor inom STEM fortfarande tjänar 20% mindre än män. Dessutom har teorin att kvinnor naturligt besitter mindre begåvning för vetenskap upprepade gånger motbevisats.

 

Om vi jämför äpplen med äpplen, så visar data från den amerikanska Bureau of Labor Statistics att män konsekvent tjäna mer än kvinnor inom nästan varje yrke, oavsett STEM eller inte.

 

Myt #4: män arbetar fler timmar än kvinnor

 

 

Även om det är sant att kvinnor utgör merparten av deltidsarbetande, för exakthetens skull gör mest forskning en poäng av att även jämföra manliga heltidsarbetande med kvinnliga heltidsarbetande. Precis som med de andra myterna är det inte så enkelt som enbart antalet arbetade timmar.

 

I genomsnitt arbetar män fler timmar än sina kvinnliga motsvarigheter, men studier visar att  kvinnor fortfarande lägger fler timmar än män på obetalt hushållsarbete. Det som är viktigt är det värde som läggs på olika typer av arbete (betalt/icke betalt) och socialt influerade könsnormer.

Myt #5: det finns ingen löneskillnad mellan könen

 

Finns det verkligen ett könslönegap? Detta är en av de mer extrema myter som vidmakthålls av vissa grupper. Naturligtvis bör det alltid finnas en nivå av noggrann granskning för alla studier och/eller statistik. Till exempel tar generella medelvärden och mediantal av löneskillnader mellan könen inte hänsyn till saker som:

 

 

Fakta avslöjar upprepade gånger att det övergripande finns verkliga könsfördomar beträffande män och kvinnor och det upplevda värde som de anses bidra med på arbetsplatsen. Vi vet att lönegapet existerar, men det är viktigt är att borra djupare in i fler data för att få en heltäckande inblick i relaterade frågor kring könsstyrda löner. Först då kan organisationer effektivt börja stänga löneklyftan.

Vad kan din organisation göra åt löneklyftan mellan könen?

 

Löneklyftan mellan könen kommer inte att försvinna av sig själv. Det är företagens, medarbetarnas och individernas ansvar att förändra samhälleliga uppfattningar och normer mot könsrelaterade löner.

 

Till att börja med måste arbetsplatsens attityder och kultur förändras. Företagen bör anstränga sig för att se till att fler kvinnor anses vara kvalificerade för seniora roller, ge insyn i löner och karriärer samt uppmuntra män och inte bara kvinnor att använda föräldraledighet. 

Vi har en hel uppsättning av dokument om hur organisationer kan arbeta för att bättre hantera löneluckor inom sin egen organisation.

 

I Heartpace programvara finns en modul som gör det enklare än någonsin att identifiera, rapportera och åtgärda löneavvikelser. Läs mer här.        



 

 

Henrik Dannert

CEO

Har du frågor?

Kontakta oss